cwabergen

12/3 -09
19 dar till löning och vi har 200 nok. tillsammans. Det lutar åt att vi inom en väldigt snar framtid får svälja stoltheten och ringa våra mödrar. Det är aldrig roligt att behöva låna pengar, men eftersom hyran är betald och lönen är påväg så känns det endå inte fullt så illa som vanligt.

    Idag var jag & Anna lediga ( nej vi kommer inte få sparken ) för att ASKO helt enkelt har som minst att göra på Torsdagar. Ska man tro cheferna så kan det komma att bli så att vi jobbar mån-ons + fredag varje vecka, och efter att vi nu fått uppleva hur förbannt skönt det är med en ledig dag mitt i veckan så protesterar vi ikke mot detta. Ni som är vuxna och har "riktiga" jobb tycker kanske att en ledig dag skall "förbrukas" genom en massa aktiviteter som man aldrig hinner med under veckorna. Men det håller vi absolut inte med om, får man en ledig dag man inte räknat med är det enda rätta att göra med dagen att bara låta den försvinna sakta men säkert. Och det är precis vad jag & Anna gjort idag. Gick upp nån gång efter 12 och kände direkt att några halv-special och ett gäng Beck filmer hade suttit fint. Eftersom ett hushåll bestående av 4 luspanka ungkarlar väldigt sällan har varken ingridienser för matlagning eller annan proviant man kan tänkas behöva för en heldag på soffan, så beslutades det snabbt att en trip in till Bergen-by var nädvändig.

    Dagens fångst blev: Ett lånekort ( eftersom Dogge tagit med sig sitt till gbg ), 5 låne-filmer, 1 liter mjölk samt en påse rostad lök. Med detta avklarat kunde vi nu äntligen ängna all vår kraft till att äta och slappa. ( Jävlar va Bacon-snack's det har blivit idag! ) Kommer inte riktigt ihåg var Beck filmerna handlade om eller vad dom hette, men dom slutade båda med att mördaren avslöjades varpå jag la mitt klassiska "filmen sög" frustande. Kan inte riktigt fatta varför jag vill se Svenska filmer när jag vet att jag inte kommer att tycka om dom, men det kan vara så att jag har någon form av psykisk störning som gör att jag tycker om att lida.
    Ja ni, vad ska man mer berätta om dagen? Inte allt för mycket har hänt. Jo förästen, målaren var här idag igen. Vet inte riktigt vad han gjorde i gaderoben för den ser exakt lika dan ut som när han kom. Men det som var bra med hans besök var att han lämnade kvar 10 liter färg, och denna kunde vi givetvis inte hålla oss borta ifrån. Resultatet av vårt måleri blev varsinna väldigt vackra namnskyltar på våra våningsängar, så nu kan alla våra gäster se vem som sover vart utan att behöva fråga oss hela tiden.
    Så nu har jag inget mer att berätta om dagen, nedan följer istället en trevlig liten anekdot från vår hemresa från Stockholm.

Så här gick det till när Douglas och Simon var på Statoil i... Västerås?!? aja skit samma.
    Efter att vi kört runt på okända vägar i ca. 3 timmar började bensinlampan lysa med sitt oranga sken i Seaten, så nu gällde det att snabbt hitta en mack. Och ganska snart så hittade vi en öppen Statoil, ( som till vår stora glädje accepterade nok. ) vi tankade bilen full och kände att det kanske var läge att tömma task & tarm och handla lite frukost. Så vi gick in på macken och började förföra den fagra kassörkan som hette Elin eller Ellinor, nått åt de hållet iaf. Efter att vi stått där ett tag och övervägt våra alternativ så beslutade vi oss båda för Calzone + Cola-meny'n för endast 50 kr. Jag beställde, betalade och gick därefter bort mot Toan, medan dogge ( som redan gjort sin grej där inne ) stod kvar och thrash-talkade med Elin, som nu höll på att värma våra frukostar. När jag hunnit halv-vägs till toan frågar Dogge om jag vill ha tsatsiki på pizzan, och eftersom jag aldrig är feg på såser så svarade jag givetvis ja. Dogge kollade nu frågande på mig och frågade om jag var säker. Konstigt tänkte jag Dogge brukar ju vara lika sås-kåt som jag, men efter en stund svarade jag endå att ja jag vill ha tsatsiki på.
    Inget mer med det och 2 minuter senare kom jag nöjd och ny-öl-bajsad ut från dass. Dogge hade tydligen tröttnat på Elin och satt därför redan i bilen och väntade på mig. Jag sa hej då till kassörskan och gick ut för att äntligen få äta lite, gick de 36 stegen till bilen där min tyske vän satt och festa på sin pizza... utan tsatsiki. Och till min stora besvikelse får jag sedan se att även min pizza saknar den utsökta greksika vitlökssåsen. Tänker inte mer på det, men så efter 15 minuter när jag sträcker mig efter snusdosan i baksätet förstår jag plötsligt varför Dogge vart så frågande och skeptisk när jag tackat ja till tsatsikin. För mitt ibland kläder,skräp och annat bös ligger nämnligen en ljud-cd av boken Tsatsiki, morsan och polisen. Tydligen så fick man ( om man man köpte en Calzone meny ) köpa just den ljud boken för endast 69 kr. Så det var precis vad Dogge gjorde i tron om att jag verkligen ville lyssna på en ungdomsbok under hela hemfärden.
    Och detta är historien om när Dogge blandade ihop en ungdomsbok med en grekisk sås. Visst är det en ganska rolig story?.

Nu blir det snart sängen, kroppen behöver sina 14 timmar på rygg efter en dag som denna.

Dagens ackord-följd: Dm-C-G-Am. känn på den mina vänner!