Dag 109
28/2 -09
Screaming for vengeance!!!
Som några av er kanske vet, ( och andra av er får reda på nu ) så blev gårdagens inlägg lite kort p.g.a att blogg.se skojjade lite med oss igår. Allt Dogge skrev försvann, vad han skrev vet jag ikke. Men jag är säker på att det han skrev skulle komma att bli ett riktigt topp inlägg. Aja that's life, ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig.
En annan sak som inte riktigt blev som vi hade tänk oss var allas våran lördagsmorgon. Har man jobbat 50 timmar på 5 dagar så vill man komma hem på fredags kvällen och kunna ta det lugnt, för att sen sova ut i sin mysiga säng på lördan.
Ja då stiger jag in i stugan igen, sur för igår givetvis men som simon så snyggt fick till det, That´s life. Varför lördagsmorgonen inte blev en vanlig rättvis lördagsmorgon ska jag förtelle nu. Vi fick igår reda på att Vår alldeles egen hyresvärd Anton skulle ha visning på vår lägenhet idag klockan ett. Han ville komma och titta till den igår så att allt stod rätt till inför visningen. Fick vi panik eller jaa! Lägenheten såg ut som ni förstår, Bagdad. Vi slutade tio och sillen var ute på lyset med sina arbetscomrades. Vi fick han iaf uppehållen så vi hann hem och städade hela lägenheten på 25 minuter. Den var skinande ren och han kunde inte vara annat än nöjd, förutom med att vi fortf har uppe två våningssängar. Dum som Anna är erbjuder han oss att ta ner den ena. Och det mina herrar och damer är absolut inte lika lätt som att montera upp de. Blev alldeles för sent att ordna igår så det var det vi var uppe i omänsklig tid på denna lördagsmorgon.. När vi väl var klara med detta skyndade vi oss ur lägenheten (för att slippa Anton och våra nya hyresvärdsaspiranter. Vi bestämde oss för att åka & kasta ägg på Sillen och hans arbetskamrat när de stod och sålde sina fadderbarn.
Det blev en hel del extramil för seaten på väg dit, pga av sillens geniala beskrivningsförmåga. Men efter samtal med frisörer och sillens kollega lyckades vi hitta dit. Mitt ute i ingenstans i en vanlig mataffär stod de bakfulla och trodde att de skulle sälja. Köpte chips, dricka och satte oss för att kolla in när de gör bort sig, för visst gjorde de bort sig...
På väg hem igen hamnade vi i ett snöoväder och jag fick åter igen visa min stolthet som världens bästa bilförare.
Kanske skall berätta varför vi skriver lite tidigare idag. Jo det är såhär att vi har precis börjat korka upp vårt utsökta vin, och om ca en timma eller två tror jag inte att vi kan få något vettigt skrivet i bloggen (eller skulle det kanske vara bättre?).
Ja nu ska iaf jag försvinna in i dimman. Så Simon, freebasa loss! kösspåer.
Hej igen! Diamonds and rust!!! ( känner att det är väldigt viktigt att veta vilken låt som spelas då jag bloggar )
Hmm... finns det nått mer att berätta om denna dag? Nej. Men däremot kan jag berätta om en trevlig sak som hände på jobbet i torsdags.
Jag hade precis haft ett stort gräl med "Marie" om taco tillbehör ( läs torsdagens inlägg ) och stod nu alltså vid datorn och fick hjälp av chefen, då jag ser att en stor gul truck dundrar in på området med en pall märk "Wall-E". Vad kan detta vara? tänkte jag för mig själv, och gick återgick snabbt till det jag gjorde innan. Men så ser jag en stor polack komma springade från "GA-gången" med sin mobiltelefon i högsta högg. Minst sagt märkligt beteénde! Och efter att denne storvuxne polack ringt ett hastigt samtal tog det inte mer än 2 minuter ( utan krydd ) innan hela "en liten bit av Polen" var på platts runt pallen, som lämnats av den gula trucken. Det som hade hänt var att ASKO hittat ett parti Wall-E kex med kort utgångs datum, som dom nu valde att ge bort till oss anställda, istället för att slänga dom. När denna vetskap/kunskap/info nått mig fick jag minst sagt brottom. Skulle jag ge mig in i polack-stimmet och åpa mig direkt, eller skulle jag ringa hit mina lager bröder först?!?!? PANIK!!! Jag löste det genom att sms:a dogge samtidigt som jag slog min väg fram till kakorna, som är jävligt torra btw. Och precis som alla bra sagor så har även denna ett gott slut. Dogge & Anna anlände till platsen efter några nano-sekunder och vi fyllde några påsar med kex. Så nu har vi ca. 20 paket ( relativt äckliga, men jävligt billiga ) Wall-E kex i köket.
Aja de räcker för idag, nu pockar vinet på min uppmärsamhet. Hej då, vi syns i dimman! HEIL!!!
Här kommer en bild på norsk reklam, försök hitta det goda så att säga.
Screaming for vengeance!!!
Som några av er kanske vet, ( och andra av er får reda på nu ) så blev gårdagens inlägg lite kort p.g.a att blogg.se skojjade lite med oss igår. Allt Dogge skrev försvann, vad han skrev vet jag ikke. Men jag är säker på att det han skrev skulle komma att bli ett riktigt topp inlägg. Aja that's life, ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig.
En annan sak som inte riktigt blev som vi hade tänk oss var allas våran lördagsmorgon. Har man jobbat 50 timmar på 5 dagar så vill man komma hem på fredags kvällen och kunna ta det lugnt, för att sen sova ut i sin mysiga säng på lördan.
Ja då stiger jag in i stugan igen, sur för igår givetvis men som simon så snyggt fick till det, That´s life. Varför lördagsmorgonen inte blev en vanlig rättvis lördagsmorgon ska jag förtelle nu. Vi fick igår reda på att Vår alldeles egen hyresvärd Anton skulle ha visning på vår lägenhet idag klockan ett. Han ville komma och titta till den igår så att allt stod rätt till inför visningen. Fick vi panik eller jaa! Lägenheten såg ut som ni förstår, Bagdad. Vi slutade tio och sillen var ute på lyset med sina arbetscomrades. Vi fick han iaf uppehållen så vi hann hem och städade hela lägenheten på 25 minuter. Den var skinande ren och han kunde inte vara annat än nöjd, förutom med att vi fortf har uppe två våningssängar. Dum som Anna är erbjuder han oss att ta ner den ena. Och det mina herrar och damer är absolut inte lika lätt som att montera upp de. Blev alldeles för sent att ordna igår så det var det vi var uppe i omänsklig tid på denna lördagsmorgon.. När vi väl var klara med detta skyndade vi oss ur lägenheten (för att slippa Anton och våra nya hyresvärdsaspiranter. Vi bestämde oss för att åka & kasta ägg på Sillen och hans arbetskamrat när de stod och sålde sina fadderbarn.
Det blev en hel del extramil för seaten på väg dit, pga av sillens geniala beskrivningsförmåga. Men efter samtal med frisörer och sillens kollega lyckades vi hitta dit. Mitt ute i ingenstans i en vanlig mataffär stod de bakfulla och trodde att de skulle sälja. Köpte chips, dricka och satte oss för att kolla in när de gör bort sig, för visst gjorde de bort sig...
På väg hem igen hamnade vi i ett snöoväder och jag fick åter igen visa min stolthet som världens bästa bilförare.
Kanske skall berätta varför vi skriver lite tidigare idag. Jo det är såhär att vi har precis börjat korka upp vårt utsökta vin, och om ca en timma eller två tror jag inte att vi kan få något vettigt skrivet i bloggen (eller skulle det kanske vara bättre?).
Ja nu ska iaf jag försvinna in i dimman. Så Simon, freebasa loss! kösspåer.
Hej igen! Diamonds and rust!!! ( känner att det är väldigt viktigt att veta vilken låt som spelas då jag bloggar )
Hmm... finns det nått mer att berätta om denna dag? Nej. Men däremot kan jag berätta om en trevlig sak som hände på jobbet i torsdags.
Jag hade precis haft ett stort gräl med "Marie" om taco tillbehör ( läs torsdagens inlägg ) och stod nu alltså vid datorn och fick hjälp av chefen, då jag ser att en stor gul truck dundrar in på området med en pall märk "Wall-E". Vad kan detta vara? tänkte jag för mig själv, och gick återgick snabbt till det jag gjorde innan. Men så ser jag en stor polack komma springade från "GA-gången" med sin mobiltelefon i högsta högg. Minst sagt märkligt beteénde! Och efter att denne storvuxne polack ringt ett hastigt samtal tog det inte mer än 2 minuter ( utan krydd ) innan hela "en liten bit av Polen" var på platts runt pallen, som lämnats av den gula trucken. Det som hade hänt var att ASKO hittat ett parti Wall-E kex med kort utgångs datum, som dom nu valde att ge bort till oss anställda, istället för att slänga dom. När denna vetskap/kunskap/info nått mig fick jag minst sagt brottom. Skulle jag ge mig in i polack-stimmet och åpa mig direkt, eller skulle jag ringa hit mina lager bröder först?!?!? PANIK!!! Jag löste det genom att sms:a dogge samtidigt som jag slog min väg fram till kakorna, som är jävligt torra btw. Och precis som alla bra sagor så har även denna ett gott slut. Dogge & Anna anlände till platsen efter några nano-sekunder och vi fyllde några påsar med kex. Så nu har vi ca. 20 paket ( relativt äckliga, men jävligt billiga ) Wall-E kex i köket.
Aja de räcker för idag, nu pockar vinet på min uppmärsamhet. Hej då, vi syns i dimman! HEIL!!!
Här kommer en bild på norsk reklam, försök hitta det goda så att säga.
Kommentarer
Postat av: Dogge i all sin prakt
Wooooo-oo, we´re the tyrants! Fan va nykter jag är. Jag kan sv'ära på att jag er ut som aadolf H! rakat av halva mustachene så har H msutahcn, slickat hår som hna har l! åuss
Trackback
